En ganska lång tid har nu passerat utan att jag klarat att skapa några nya inlägg.
Allt blir så banalt.
Mitt liv blir aldrig mer som förr.
Varje dag måste jag mobilisera mina krafter på att försöka gå vidare.
Min tanke är att avsluta bloggen men att spara den bara för mig själv. Har fått råd av en god vän hur jag ska gå till väga det gäller bara att ta tag i det.....
Tills vidare så vill jag önska alla där ute en trevlig sommar.
Var rädda om varandra!
Hej Inger....vad glad jag blev när jag såg att du var tillbaka men lite mindre glad när jag läser att du inte vill vara med och blogga längre. Då undrar jag varför sluta? Här kan man ju ha ett nät av oss "gamlingar" att få lite nytt och gammalt om man vill. Även om man ju inte behöver skriva ofta men lite då och då om livet som vi som inte bor nära varandra kan få inblick i. Själv skriver jag ju inte utan bara sätter in lite kort då och då. Kram med hopp att få "se" dig här igen. Åsa
SvaraRaderaDu kommer att vara jättesaknad.
SvaraRaderaMånga kramar
Vanja
Livet förändras ständigt och vi också. Något som under en period kan uppta en stor del av ens intresse och tid kan senare verka futtigt och obetydligt.
SvaraRaderaTack Inger för att du visade mig in i bloggvärlden! Det har gett mig mycket, bland annat anledning till att gå en högskolekurs, något som jag aldrig skulle ha kommit på själv. Det var inte du som peppade mig till det, det var en annan bloggare, men hade inte du uppmuntrat mig till att börja blogga hade jag aldrig kommit i kontakt med den personen. Och det är väl så det fungerar. Man får intyck och impulser av det man läser på de andras bloggar. Ringar på vattnet du vet...
Det är väl inte troligt att jag eller någon annan som bloggar kommer att göra det på livstid, men så länge jag tycker det är roligt kommer jag att fortsätta.
Kanske går du in och läser på våra bloggar någon gång och, vem vet, en dag kanske det står ett litet Hej ifrån dig i kommentarsfältet. Man behöver ju inte skriva något storslaget eller högkvalitativt för att det ska uppskattas.
Du vet var vi finns om du en dag vill börja om.
Kram!
Hoppas jag kan nå dig via bloggen framöver. Vet vad du gått igenom. Själv har jag det jobbigt. 24/1 åkte Uno in med ambulans, sprucken aorta ... dagen efter gjordes operationen om. Efter en lång tid kom han hem, in igen, tarmvredsop. kom hem igen, In igen för infl. där sondmaten sitter, gör om fistelop. Hem igen. Sammanlagt har ambulans hämtat honom 14-15 ggr. Senast i söndags natt. Varit hos vårt barnbarn på kalas, hade avlösare här hemma.Vid midnatt började han må illa från och till. Ambulans in någon infektion, nåt prov de tog visade 4 för att stiga till 100. Håller på att boka tel.tid med läkaren just nu. Försöker tänka positivt inte alltid det går.
SvaraRaderaMin trädgård som jag älskat känns numera som en börda.
Hoppas verkligen du fortsätter vara med på bloggen man behöver ju inte skriva en hel "roman" bara några enkla ord.
Ha det så gott
Kramar i massor
Samtidigt som jag förstår hur du resonerar vill jag ändå hoppas att du med tiden hittar tillbaka till oss i bloggvärlden. Därför är det bra om du lyder rådet du fått; lås bloggen för andra, men behåll den för dig själv. Det är aldrig - säger verkligen aldrig - fel att sätta sina tankar på pränt. Kanske spara det tänkta med en bild eller två?
SvaraRaderaFloskler i stil med "Tiden läker alla sår" och så vidare ligger inte för mig, men av rent egoistiska skäl hoppas jag att din stora sorg med tidens gång tonar över från nattsvart till grått och så småningom till färgglada, ljusa minnen.
Ta väl vara på dig och var viss om att många av oss kommer att finnas kvar om du väljer att återkomma!
Stor och varm midsommarkram från ön ute i havet!
Nina
Så skönt läsa några ord från dig igen. Det är så många som tänker på dig, och att vara själv och inte så social är något vi alla kan behöva ibland. Man ska följa SIN känsla och inte alla andras. Önskar dig det bästa. /mats
SvaraRaderaKanske är det nu som dina tankar och erfarenheter är som mest värdefulla.
SvaraRaderaVi kramar dej.
SvaraRadera/Laila och Egon.
Du vet och jag vet att livet blir aldrig som förr hur skulle det kunna bli det??
SvaraRaderaTack för alla kloka ord och "glömskans dal" som jag sparat i mina favoriter, jag säger Tack men absolut inte Adjö.
Sköt om Dig och kanske vi ses någon dag framöver.
Så härligt att se dig skriva igen även om det känns motigt för dig. Har kollat din blogg varje gång jag varit in på datorn (händer inte så ofta) men jag har saknat dig så!! Hoppas att det blir bättre med tiden, jag tänker på dig varje dag.
SvaraRaderaKram Vivi-Ann
Skönt att se ett inlägg från dig, även om det finns risk att det är det sista. Kram.
SvaraRaderaJag har saknat dig och tänkt på dig mycket, undrat hur du mår nu, hur du tar dig igenom dagarna, hoppats på att barnbarnen piggar upp lite. Livet i en ny oönskad skepnad, så fruktansvärt svårt det måste vara.
SvaraRaderaAllt gott, på något sätt, önskar jag dig. Kanske kommer du att kunna fånga dina tankar och din sorg i ord en dag även om du inte gör det i bloggform. Och då kommer dina tankar att kunna hjälpa andra tror jag. Jag hoppas du inte tystnar helt, du är en skrivande människa som vilar dig lite nu bara (jag ser fortfarande framför mig din skrivarhörna som du en gång beskrev). Banal tror jag aldrig någonsin du blir.
Varm kram!
tack för livstecknet!
SvaraRaderaVa bra att du hördes av, det glädjer mig otroligt. Jag utgår från att du förstår hur jag har det. Sköter honom själv 24 tim/dygn med allt, utom de 3 dagar han skall på dialys. Då kommer hemtjänsten och med lift tar honom från sängen till rullstolen. Tack och lov har han sitt humör kvar.
SvaraRaderaTack snälla för att du hördes av.
Kram
Vad lessamt, men jag förstår. Ta inte bort bloggen lägg den på is istället och fortsätt när allt känns bättre. Det kommer det att göra, ingen tröst just nu kanske. Kramar Harriet Gullin
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera