fredag 7 oktober 2011

Önskar....


Jag önskar mig tillbaka till den tiden då....

"Allt var lätt, ett kilo vägde 700 gr. Inte mera."

Ett av mina favorituttryck av Tomas Tranströmer.
Äntligen fick han Nobelpriset!

Som sagt så önskar jag mig tillbaka.
Till den tiden då sjukdomen ännu inte hittat till oss.
För att få lite andrum.

Men allra mest önskar jag att Maken ska bli frisk.
Nu, Nu, Nu.....


IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIi

Bilden lånad på Google

13 kommentarer:

  1. Det mesta blir försumbart då man ställer det i relation till hälsan. Det SKA bli bra, finns inget annat. Ibland känns allt så fel och orättvist. Ibland är nu.....

    SvaraRadera
  2. Få saker i livet är lika tunga som den hjälplöshet och vanmakt man upplever då någon man älskar högt drabbas av sjukdom eller olycka. Men hoppet är trots allt den livlina man aldrig ska släppa taget om! Som den finaste spindelspunna tråd kan det tyckas, men liksom trådarna i spindels garn obegripligt starkt. Håll ut! Håll fast! Håll modet uppe!

    SvaraRadera
  3. Att läsa om någons smärta e svårt..både din och din makes..men att finna dom rätta orden e ännu svårare..Maria

    SvaraRadera
  4. När sambon blev sjuk hade jag som mantra: han blir frisk. Och så är det. Han var och tog prover idag. Tyvärr var doktorn ledig så det dröjer 2 veckor innan vi får svar. Klart det är positivt - det måste det vara.Jag försöker att inte tänka negativa tankar.
    Jag vet hur du känner det. Sköt om er båda två.
    Äntligen Tomas Tranströmer. Han har bott här i stan i 35 år och på trottoarer är det är inristat i plattorna strofer av hans diktning.
    Jag hade tänkt fota dem men regnet gjorde att skriften inte syntes. Försöker kanske gå ut igen.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  5. Jag vill så gärna säga några uppmuntrande ord men vad ska man säga då. Du lever i din verklighet och den är din varse jag bönar o ber att sjukdomen ska gå tillbaks och allt vara som innan.
    Det enda jag kan är att tänka på dig och hoppas att du ser att trots allt är du inte ensam.
    Det är säkert många som instämmer med mig här
    Kramar och var rädd om dig

    SvaraRadera
  6. Ja ibland hittar glädjen rätt... håller tummarna för att den kommer er väg mycket snart!

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  7. Jag känner verkligen med dig. Vet ju hur det är, när min man fick samma sjuka för snart 50 år sen, det gick bra, men vetenskapen har ju gått framåt enormt.
    Kram

    SvaraRadera
  8. Om alla välgångsönskningar vägdes skulle ett kilo väga minst fem.

    Nu är jag hemma igen och du vet var jag finns om det är något du behöver hjälp med.

    SvaraRadera
  9. Jag tittar in och läser din smärta. Jag släpper dig och de dina aldrig ur mina tankar. Önskar, hoppas och tror som vanligt att det snart ska vara den tid som var, innan. *Håller om och klappar varligt, viskar verksamma ord*

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Tänker på er alla dagar och hoppas att vi snart får se er hemma igen. Kram!

    SvaraRadera
  12. Jag önskar er alla lycka och att maken snart är på benen......

    SvaraRadera