lördag 5 november 2011

Nattpermis


INATT SKA JAG SOVA I MIN EGEN SÄNG FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ FEM VECKOR!
Så här länge har jag aldrig varit från Pörtet sedan vi sov här första gången i februari 1979!!!
Samtidigt som det ska bli alldeles underbart så är det sorgligt att jag åkt från min älskade som idag genomgår både operation och dialys.
Men imorgon kör mina pojkar mig tillbaka till Umeå så att jag åter kan sitta vid Makens sjuksäng.
Godnatt!

IIIIIIIIIIIIIIII

9 kommentarer:

  1. Jag tror att det kan vara skönt för dig att komma ifrån miljön ett tag. Även om den man älskar finns där så behöver man själv hämta kraft för att finnas till hands.
    Vad fint att pojkarna skjutsar dig i morgon
    Sänder massa styrkekramar till dig att använda när du kommer tillbaks till din man

    SvaraRadera
  2. Kära fina Inger! Vad ni får kämpa!
    Hoppas att operationen har gått bra och att du har kunnat koppla av och vila lite innan du återvänder till M:s sjuksäng.
    Kom ihåg att vi finns här om det är något du behöver hjälp med, även om jag förstår att pojkarna ställer upp med allt dom kan och säkert lite till.
    Vi tänker på er alla dagar.

    SvaraRadera
  3. Jag instämmer med Cici; nog var det väl en erbarmligt lång och knagglig vägstump ni hittat att vandra på just under den här delen av ert gemensamma liv, du och Maken. Men håller man bara stadigt fast i varandras händer, då hålls man på vägen och kan hjälpa varandra upp ur groparna.

    Nu tror jag inte att en natt i egen säng gör under för din styrka, men att få "jorda sig" i sin vanliga miljö kan ändå vara det som är skillnaden mellan att orka vidare och klappa ihop. Oavsett om du fick fatt i sömnen eller ej var detta något du behövde!

    Slutligen säger jag som förut: det måste gå bra! Det KOMMER att gå bra!! Vi är många som är med dig och M i våra tankar.

    SvaraRadera
  4. Det som händer er får det som händer oss att verka som en fis i rymden... nu är inte en hjärtklaffsinflammation på en nyopererad något att leka med heller... speciellt inte då han är allergisk mot medicinen.

    Tänker på er!

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  5. Sänder stora varma kramar till dig.....man kan nog inte förstå vad jobbigt detta är. Lasse fick ta bort en tå förra julen och en så´n liten händelse är när det händer jobbigt innan man vet att det räckte med en tå. Kram kram

    SvaraRadera
  6. Nej ens egna "problem" blir små. Styrketankar från oss.

    SvaraRadera
  7. Huvva vad ni kämpar! Skönt att du får sova i egen säng och samla lite energi en natt. Sänder energi och goda tankar till er båda. Kram

    SvaraRadera
  8. Mjuka,styrkekramar,massor av dom till både dig och Malte.Tänker på er alla dar. KRAMIS

    SvaraRadera