Mina småttingar....

Småttingar som numera bor hos mig.

Stackars dom......


©

Skogslycka...

Efter en lång och skön skogspromenad så blev det tvärstopp! En stor koloni med Kantareller!!!! Vi som just gått och pratat om dessa läckra svampar...och så trampar vi nästan på dom!! Ingen korg hade vi, men tur nog hade vi två plastpåsar i fickan. Inte optimalt men är det nödfall så är det!

Det var en hel del stora exemplar!

©

Selet Masters och Haren!

Så har då årets Selet Masters gått av stapeln. Under stor munterhet har vi spelat Garden Golf med våra norska vänner och tillika husvärdar, för sista gången i sommar. Två dagars spel och grillmat i bivakken. Lördagen bjöd på en mycket varm dag, kanske till och med den varmaste..vilket föranledde oss att vara noga med vätskeintaget.

Årets segrare av Selet Masters!

Söndagen tillbringade vi i Umeå på lassa. Förutom besök så ville jag föreviga den fina brons statyn som finns i väntrummet på onkologen. Eftersom det var låsta dörrar till harpalten så beslöt vi oss för att försöka fota den utifrån genom fönstret. Färden gick genom byggbråte men fram kom vi. Resultatet att fota genom ett fönster blev mindre lyckat, men glädjande nog så har Bronsharen en kompis på utsidan. En exakt likadan Harpalt men Blå... Där sitter dom och glor på varandra.... Ett mycket tilltalande konstverk. Måste försöka ta reda på vem som är upphovsman/kvinna....

Strapatsernas väg....

Harpaltarna...

©

När???

Nu börjar det ta mig tusan vara dags att åstadkomma något snart!!!
I skrivarväg menar jag.
Hela sommaren har gått utan att jag åstadkommit ett endaste stycke....
Mina ambitioner har inte infriats.
Jag har misslyckats totalt.
Visst har jag tänkt, tro inte annat, men när jag satt mig ner vid min mysiga hörna så har det blivit NADA.
Nu har jag varit hemma i Träsket hela veckan och gjort undan lite vardagsbestyr för att slippa det när skrivandet ska sätta igång igen.
För nu måste det bli ordning på torpet.
Jag saknar min skrivartid.
Forma ord på mitt sätt.
För min egen skull.
Men först ska en helg passera.
Umgänge med våra trevliga husvärdar, årets viktiga Gardengolf Masters, god mat och goda viner, men sedan....
Skriva, skriva, skriva......


©

En doft av såpa....

Att skura trasmattor är faktiskt riktigt roligt.
Tro det eller ej.
Idag passade jag på eftersom solen sken och kroppen var i hyfsad form.
Första mattan blev förmodligen renast och den sista gnuggades helt klart minst och med betydligt tröttare armar.
Doften av såpa fyllde hela gårdsplanen.
Ja en liten doft av ättika kunde man också ana.
En av mina mattor har en envis benägenhet att färga av sig, trots att den är skurad flera gånger.
Men mors gamla råd att slå i en skvätt ättiksprit i näst sista sköljvattnet hjälper. Kan inte låta bli att känna en viss tillfredsställelse när jag ser mina egenhändigt vävda mattor hänga på tork.
Fast nu är armarna trötta och säkert ömma imorgon....men då kan dom få vila....

©

Tvätt och futtiga tankar....

Så är man då i selen igen! Faktiskt känns det riktigt bra, jag klagar inte. Vädret var helt perfekt för att röja och dona inomhus. Dammlagren i fönsterposter och flugskiten på rutorna eliminerades. Tvättmaskinen arbetade med sitt. Dammsugaren fick en ny påse för att klara ta emot dammråttorna. Medan jag stökat på så har jag sänt goda tankar till min söta svägerska som kämpar en helt annan kamp .....
Skamset gick mina tankar till det futtiga att klaga på en icke fungerande kamerasladd eller att vi hittat så få Karl Johan svampar... Lika betydelselöst som en fis i rymden. Lite spöklikt är det i alla fall att vi hittade ganska mycket svamp i eftermiddag och att det åter gick ladda över kort.... Att bilden blev lite suddig gör absolut ingenting. Den ska jag se på och påminna mig om vad som egentligen betyder något här i livet!

©

Ibland blir det eljest.....

Denna sommar har varit lite eljest minst sagt!
Förväntningarna har inte infriats.
Sjukdomar har satt käppar i fler än ett hjul.
Det gäller dock att anpassa sig och att försöka ta prövningarna med optimism i sinnet.
Men när jag tänker på så banala ting som att datorn trilskas och att laddar sladden till digital kameran inte längre lyder då finns inget förbarmande.
Då går jag i taket.
Tingen ska funka!!!!
Att vi bara hittat två Karl Johansvampar hittills i år gör mig också lite småsur...
Ifjol hade vi plockat bra mycket mer...bilden är alltså från den soliga dagen för ett år sedan...prick!

©

En ruta för lite....

I sommar har jag tjollervirkat rutor....i brist på annan sysselsättning.
Ifjol satt jag timme ut och timme in vid symaskinen och sydde Vindjur.
Året därföre virkade jag runda trasmattor.
Ja så där håller jag på mellan promenader, korsord och hushålls bestyr.
Vad jag ska ha dessa rutor till vet jag då inte. Varje ruta är 28 X 28 cm.
Det har varit riktigt trevligt att virka dem. Idag när jag fästade trådarna och pressade dem så kom jag fram till att det måste bli en till ruta. Sedan ska jag försöka sy eller virka ihop dem och fortsätta grubbla på var jag ska lägga undan sommarens arbete....

©

Glädjespridare

Glada barn ger glada far och morföräldrar!

Igår åkte vi till Jävrebodarna med Anton så att han skulle få fiska upp middagsmaten. Det gick trögt, kanske berodde det på värmen....då slängde vi i reven i en odlingskasse och på ett par minuter var två fina Regnbågar bärgade. Sedan åkte vi till Kåge för att hämta lillasyster Kerstin för vidare lek och övernattning i Träsket.

Fiskelycka!



Koka-gröt-lycka!

©

Blåbärstider

Äntligen ser vi de ljuvliga blåbären i våra marker. Inte riktigt mogna överallt men fullt ätbara på soliga ställen. I år ska jag mobilisera mina krafter och plocka mer än i fjol. Jag plockar alltid blåbär för hand så det tar lite tid. Lingon däremot plockar jag med bärplockare ( alltså plåtmojängen...inte människorna som befolkar våra skogar och benämns: Bärplockare...)
Läste på Google att blåbär, förutom övriga nyttigheter, även lär kunna reglera blodsockret, och det är ju bra för Maken.
En annan kunskap som jag fått är att de svarta bären kallas "årmsleckeber" här uppe, vilket jag aldrig tidigare hört. Det kallades så för att man trodde att de var svarta för att ormar slickat på bären....Milde Moses så tokigt!!!
Förutom att jag gillar bäret som sådant så tycker jag att riset är vackert. Både med och utan blad. Plockar gärna in ett knippe och sätter i mina byttor. Dasset har allt som oftast blåbärsris som blickfång. Ibland med lite blåklockor som jag tycker är en av sommarens vackraste blommor.

PS: Mitt bredband trilskas och är långsammare än någonsin, så mina inlägg och kommentarer tar en evighet....därav min ringa insats...DS.


©