Placerad...

Idag har jag verkligen varit placerad!
Tre gånger har jag idag varit placerad i kö. Eftersom mitt mobila bredband inte ville vara med så blev jag till slut ( efter ett flertal egna felsök..) tvungen att kontakta supporten. Alla vet att det betyder att vänta och vänta.
Man blir placerad!
Guuu vad jag längtar tillbaka till den tid då man slog ett nummer och kom fram till en människa. Man fick prata med en (oftast) vänlig själ på direkten. Jag fick också prata med en både duktig och vänlig herre sedan jag varit placerad en ganska lång tid. Jag hann både tömma och starta en tvättmaskin. Tömma diskmaskinen. Dricka tre koppar kaffe mm.
Han försökte minsann men det funkade inte.
Då förbarmade sig vän/kusin-A som kan massor om datorer och dess nycker. Hipps Vipps så var det fixat! Gissa om jag är glad att få hjälp utan att vara placerad på något visst ställe....
Under denna kaotiska tid så upptäckte jag, eller snarare jag kunde INTE upptäcka min telefonladdare någonstans. Efter viss tanke möda så lyckades jag spåra den till Kankis. Snacka om att vara felplacerad i förhållande till mig! Det blev en hel del mil att köra för att hämta den. Nu är jag och mina ting placerade på Backen och allt är frid och fröjd. Nu ska jag placera kroppen i tvättbaljan, jag är klibbsvettig av alla vedermödor.

©

Blomstertiden...

Nu är det vackert!
Så ini helskotta vackert!!
Blommorna slösar med sina färger.
Förgätmigej, Rödklöver, Blåklocka, Smörblomma, Rölleka, Rödblära och Hundkäx.
Ja många många fler blommor visar nu sin prakt. Nog är det en fröjd att skåda alla dessa vackra vilda blommor.
Jag plockade en stor bukett till vår midsommarvärdinna och samtidigt som jag ordnade buketten tänkte jag att egentligen är de vackrast i naturen. Aldrig att det är lika vackert i en vas eller i detta fall en plasthink....
Nu är midsommarhelgen över för denna gång och vi går mot mörkare tider!

©

Midsommar...

Härmed vill jag önska alla mina bloggvänner en riktigt trevlig midsommar helg!

©

Gudaspis...

Åhhh så underbart gott...
MMMM Rullströmming!
Säger bara en sak, Stackars alla ni som inte gillar strömming.
Ni skulle bara veta vad ni går miste om!

Idag har vi faktiskt köpt tio kilo nyfångad strömming.
Det kommer att bli mycket rullströmming och även stekt strömming i sommar.
Jag struntar i Dioxin- varningen.

©

Konsten att njuta....

Man ska vara glad åt fötter!
Och snäll med dom!
Förmiddagen tillbringades på diverse butiker så mina stackars fossingar fick trampa en hel del asfalt. Det gillar varken dom eller jag, men ibland är det tvunget.
Redan på inköpsrundan bestämde jag mig för att njuta av ett fotbad innan dagen skulle ta slut. Därför köpte jag en ny fotkräm.
Nu har alla varor packats in på sina ställen, middagen är uppäten och disken är diskad.
De inköpta blommorna är placerade i sina amplar.
Gåtimmen längst skogsvägen är avklarad.
Make och Son har åkt på en fisketur.
Nu närmar det sig....
Fotbaljan plockas fram. Ett skönt varmt ( alltid lite för varmt i början...) såpvatten blandas medan kaffet puttrar på.
Alla viktiga ting inom räckhåll.
Kaffe. mobil, snus och den nya fotkrämen...
Ahhh.... Ja, jag säger då det, ibland mår man nästan ihjäl sig!

©

Morgonstund...

Måndagmorgon och solen slösar med sina strålar.
En av mina absoluta favoritstunder är just morgonstunden. Att kunna sitta på altanen och dricka sina första koppar kaffe och lyssna av naturen.
Kanske hjälpa en förvirrad humla eller geting, att hitta ut till friheten. Det är en av nackdelarna med inglasade delar. Men med en plastmugg och en flugsmälla ( som lock, inte mordvapen) går det fint att förflytta dom små. I år har vi ett getingbo under balkongen, så det finns en och annan geting i vår närhet. Humlor är det alltid gott om här. Vet faktiskt inte var och hur dom bor??
Myggorna däremot är jag inte lika vänligt inställd till. De bekämpas med tända mygglyktor och diverse andra kemikalier. Myggorna väcker min mordinstinkt, där förflyttas ingen till fortsatt liv, utan krossas utan betänklighet.
Likväl är morgonstunden på Backen en höjdarstund....som oftast blir en rätt lång stund!

©

Kvällsnöje....

Ett mycket vanligt kvällsnöje här på Backen är att sitta i bivacken och skåda ut över älven. Att grilla en kött eller fiskbit är heller inte ovanligt.
Igår kväll var det ingen sommarvärme att tala om, men vad gör det när man har tak över huvudet och möjlighet att tända en eld.
Utsikten är fantastisk i alla väder.
En fantastisk plats att tänka sina tankar på.
Många uppslag till texter har det blivit i bivacken och många fina samtal.

©

Snabbmat....

Äntligen kom då dagen!
Sista träffen innan sommaruppehållet för avlastningsgruppen betyder surströmming i Stugan på backen. Tyvärr var en medlem förhindrad att närvara men vi hedrade henne genom att äta lite för hennes räkning också....man är väl kompis!
Om någon undrar över rubriken så är det på det viset för mig att det gäller att få i sig första klämman så snabbt som möjligt. Innan man drunknar i sitt eget snålvatten.
Stackars alla ni som inte gillar surströmming!

Ber så mycket om överseende för den slarviga uppläggningen av strömmingarna! Jag brukar nog lägga upp dem lite snyggare, men som sagt det var bråttom.....


©

Skalvet!

Igår kväll hände något ovanligt.
Lugnt låg jag där och läste boken om Hundraåringen som är på rymmen...då det skakade till och dånade. Jag ropade genast till Maken som fortfarande stökade på nere.
- Dra ur antennen...
- Det här är inte åska, det är ett jordskalv, sa han som om det var vardagsmat...
Skalvet pågick bara en kort stund men det skakade rejält i vår lilla stuga.
Jag kunde inte låta bli att tänka på alla stackars människor som verkligen drabbas av en jordbävning, alltså inte bara en liten darrning från Tellus inre, som det här var frågan om, utan en riktig jordbävning.
Fy så gräsligt och så ohjälpligt definitivt!
Idag har det varit stilla på backen, inte en endaste liten darrning.



©

Glömskans Dal!

Idag har jag varit på visit.
Till Glömskans Dal.
Där ögon är undrande och rörelser försiktiga. Misstänksamheten är utbredd och där lär tjuvar ha sitt näste.
Där är dagarna längre än dom någonsin varit, ja det sägs att tiden kan stå still??? Trots detta så lever människor där.
När någon flyttar kommer det ständigt nya innevånare.
Vissa flyttar till Smärtans Rike och vissa till det så kallade Eviga Riket.
Eviga Riket ligger i Fantasivärlden, men en del tror bestämt att det finns på allvar.
Lär vara högt beläget i alla fall.
Visst finns det glädje även i Glömskans Dal, men den är ack så flyktig.
Som en skygg liten fjäril kan den fladdra in en stund hos någon.
Bara för ett ögonblick!
Oftast är här gott om plats för den oroliga själen. Jag misstänker faktiskt att väggarna är tapetserat med den.
När man som besökare lämnar Glömskans Dal lämnar man också en bit av sin egen själ, men den är mer som en liten flugskit på väggen.
Nästan obefintlig.
Som om man aldrig varit där......

Texten är min men bilden har jag lånat på Google.

///////////////////////////