Det gamla talesättet om att genväg kan bli senväg stämmer i mångt och mycket!!!
Redan i småskolan hade jag bråttom, inte ville jag traggla grammatik när så många sagor fanns att berätta. Gissa om jag ångrar nu, att jag inte lyssnade på Karin Palo....eller på magister Marklund och alla efterföljande lärare som försökt utbilda mig??!!!
Nu måste jag hålla isär presens och imperfekt. Texterna blir väldigt svåra att ta till sig om man blandar hur som helst, vilket ofta händer mig....jag har ju så bråttom.
En annan brist som jag besitter är förmågan att gestalta. För mig vill det ofta bli en beskrivning, rakt av.
Ja som ni kanske förstår så har jag ett digert arbete framför mig...
Igår satte jag igång för att renskriva mitt manus, men insåg redan efter första sidan att det nog blir att skriva nytt.
En fördel är att jag vet vad jag ska göra i vinter, nu gäller det bara att göra det bra också!!!!
Blomman här ovanför har jag fått för att jag gjorde ett inhopp som chaufför på allmänna vägar.... en punktering kan ställa till mycket förtret! Nu löste det sig och blomman är ett vackert bevis på det, så länge jag nu kan hålla den vid liv. Bra att ha den på bild!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar