söndag 2 maj 2010

Första uteblomman



Så har då brotrappan förskönats en aning. Första uteblomman ser lite ensam och ynklig ut men likväl är det nog den som ger största glädjen. Jag vill inte påstå att jag har"gröna fingrar" men gillar att omge mig med blommor på sommaren. Dom ska vara lättskötta och tåliga. Blommor utan stora krav. Kravodlade à la Inger..... Om jag blir glad av att se på blomman så blir jag heldeppad när jag ser att huset snart måste få lite ny målarfärg....men i år blir det inte, men nästa år måste vi nog leta fram penslar och stegar.
Idag har vi varit på släktmiddag/födelsedagskalas i Kåge och jag hade tänkt bjuda på bilder därifrån. Men ack och ve, kameran glömde jag kvar.
Har mera sorgliga händelser att berätta...

I tisdags brände jag stora syltkitteln när jag stormkokade lingon....

I morse brände jag panna nummer två när jag gick ifrån blockchokladen som skulle smältas till tårtan....

Inte utan att jag börjar oroa mig!
Kan det vara så att jag har mycket att tänka på och lite att tänka med????


©

24 kommentarer:

  1. Håller med dig. Inget är som dom första tappra penséerna. Pannbrännan är något jag alltför väl känner igen. Jag för min del felbedömer tiden. Det är alls inte för litet att tänka med, varken för dig eller mig. Begrips?

    SvaraRadera
  2. Något tankspridd skulle jag vilja tycka att du verkar, men det kanske är den stora romanen som ligger där inne och gror!

    Jag längtar också efter att få sätta ut de första blommorna, även om krokusarna kommer nu och scillan. Tror jag köper med mig lite penseer i morgon, då jag varit barnvakt färdigt.

    SvaraRadera
  3. ..käre kusin..jag finner själv hela tiden nya saker som pockar på uppmärksamhet likt ett litet barn där varje ny sak alltid verkar intressantare...o då glömmer man lätt vad man håller på med. Underbart med våren ! imorgon ska mor o jag fara o köpa lite penseer till blomlådorna..må väl kram/Annalena

    SvaraRadera
  4. Ingabritt, Ja men ibland undrar jag allt om jag inte skulle behöva uppgradera skallen an smula....

    SvaraRadera
  5. Cici, ja skrivandet har börjat pocka på igen så du har allt en poäng där!

    SvaraRadera
  6. Annalena, min kära söta kusin vitamin, så kul att få besök av dej.... Krama Maja och Bengt.

    SvaraRadera
  7. Titta! Härligt att våren hittar er med :) Ja det är ngt spec med de allra första blommorna.
    Bränna kastruller har jag också lyckats med sista tiden. En farsot som härjar i vårt avlånga land kanske? Var gång har jag råkat befinna mig vid datorn, så skrivandet är inblandat, rent utav en av orsakerna kanske (om vi nu inte kan skylla på märklig farsot;)), mycket att skriva räknas väl som mycket att göra :)

    SvaraRadera
  8. Regnnatt, Mycket att skriva (och mycket att tänka fram...) räknas absolut till mycket att göra! Vill påstå att det till och med måste klassas till hårt kroppsarbete...i alla fall får då jag ont både här och där när jag skriver i för långa perioder.
    Jag ser dom brända kastrullerna som står på altanen, från mitt skrivarfönster....

    SvaraRadera
  9. SÅ glad man blir av att se din blomkruka! Jag har inte vågat mig på att sätta ut något än. Men nu blev jag inspirerad!
    Det finns de som bara vill sälja pannor! Klart det är "harmeligt" men ... Du har nog viktigare saker du funderar på! Jag vet hur det är när man hamnar vid datorn och börjar skriva. Då upphör tid och rum ... tills värken sätter in ...
    Ha en härlig dag! /Aurora

    SvaraRadera
  10. Så aktiv som du är så håller du din hjärn i trim......värre med mig aktiv men jag skyller på åldern.

    SvaraRadera
  11. Aurora, ja visst är krukan fin, den har Maken drejat.
    Skrivandet var inte ensam skyldig till mina misslyckanden i köket men det låter roligare än tvättstugan...
    Ha det bra och skrivarvänligt!

    SvaraRadera
  12. Åsa, nu ska du inte vara fånig. Är det någon som är aktiv så är det väl du!!!
    och 25 är ingen ålder....

    SvaraRadera
  13. Lite pannor hit eller dit spelar väl ingen roll, jag har en kittel över till dig.... Om 10 liter räcker. Var glad över alla lemmar som sitter fast det är ju inte alla som har det och dessutom är det ju vår trots att det är kallt.
    Kram Vivi-Ann

    SvaraRadera
  14. Som vanligt kommer du med kloka ord.
    He konna vorte värre...
    Hela börninga ha ju kunne brunni upp/ned. He skull ha vöre harmelit!

    SvaraRadera
  15. Men inte hade väl det varit så farligt, ni har väl försäkrat??? Om inte ni hade varit inne förståss, då skulle man ha kunnat pratat om katastrof. Ja, sorgligt så klart, men det sägs ju att hus är döda ting. Men allvarligt det skulle kännas väldigt tragiskt men. å andra sidan så får man ju uppstädat också!!
    Kram

    SvaraRadera
  16. Kära anonym....tycker du att jag har ostädat?

    SvaraRadera
  17. Glädje och förtretligheter i lagom blandning, så är det väl oftast.
    Vi har också satt ut penseér, en stor kruka full, tittar på dem varje morgon.
    Bränna vid kastruller har vi väl gjort lite till mans. Tiden går så fort när vi går och tänker på annat. Jag har tidur som sätts på flera gånger. Jag kan helt glömma bort att jag satt något på spisen. Finns det något namn för det?
    Ha en bra vecka.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  18. Ha det fint du också Viola. Tidur i all ära, men för mig undrar jag om jag inte borde vara fastkedjad vid spisen....

    SvaraRadera
  19. Nu ser du hur vi män har det!

    SvaraRadera
  20. Från en tankspridd till en annan: Du har min FULLA sympati och förståelse!! :)

    /Marie

    http://www.meraord.se
    http://mias.blogg.se

    SvaraRadera
  21. Jag tror att du har hur välstädat och fint som helst!! Har nästan tänkt komma och undersöka nägon dag framöver för säkerhets skull.
    Kram

    SvaraRadera
  22. Gubben...bränner ni pannor?

    SvaraRadera
  23. Marie, låter skönt att man har sällskap i sin förvirring!

    SvaraRadera
  24. Hmm ska jag få anonymt spionbesök...hm...

    SvaraRadera