torsdag 4 februari 2010

Mönster-monster

Har läst igenom gamla anteckningar om mitt skriv projekt.
Ser ett tydligt mönster.
Vissa perioder kan jag skriva hur mycket som helst utan att köra fast. Allt går lätt. Andra sysslor lägger jag glatt åt sidan, utan att samvetet gnager.
Men så....
Vardags-måsten tränger in till min skrivarhörna. I början bara som en ensam liten smygande tanke. Men snart får den där tanken sällskap av alla sina krav-tankar. Skrivarlusten försvinner. Mina ord rinner bort.
Tur att jag vet att den kommer tillbaka.
Just nu har en nygammal lust kommit till mig.
Skaparlusten.
I alla år efter "keramiktiden" har det räckt med att sticka sockar framför teven, men nu vill jag gärna skapa med hjälp av symaskinen också. Inte alltid av godo minsann. Att sitta för länge är definitivt av ondo. För kroppen. Tar till mig det gamla knepet med äggklockan. När den ringer måste jag gå ifrån och göra något annat en stund.
Det är väl bara att inse att jag är en person som vill jobba med mina händer och att se ett resultat av det.
Att skriva ger mig en tillfredsställelse som roar mig omåttligt, men jag behöver också den kreativa biten att tillverka något med mina händer.
Nu försöker jag ta fram mönster till en Väggängel. Inte helt lätt.
Jag kämpar med Mönstermonstret tills orden hittar tillbaka.....

©

15 kommentarer:

  1. Käner igen mig i att det är så roligt jobba med händerna att man glömmer tid o kropp. Men själv funkar inte "startmotorn" nu, länge sen jag kunde starta upp med tex näverslöjden jag längtar efter göra. Men den som väntar på nåt.... får fortsätta vänta.

    SvaraRadera
  2. Själv har jag precis flyttat 30 stycken protokorm - små gröna klumpar av odifferentierade växtceller - till flaskor med tillväxtmedium. Utan tillsats av hormoner kommer då varje sådan ansamling av celler att utvecklas till en komplett, och unik, orkidé.
    Det är också en form av praktiskt skapande.

    SvaraRadera
  3. Önskar att jag vore så där kreativ och konstnärlig. Får väl ta en promenad med hundarna i stället och sticka en socka eller två.

    SvaraRadera
  4. Inger , skyddar du dina texter med den där c-märkningen. Varför och hur?

    SvaraRadera
  5. Hmm,.jobba med händerna,.ord, det måste gå att kombinera,.jobba som bokbindare? Ha det bra under tiden när ord är på semester.

    SvaraRadera
  6. Min konstnärliga läggning, hm, fick fullt utlopp i skapandet av än högra snövallar :)

    SvaraRadera
  7. Mats, hoppas att du snart mår bättre. Att jobba med sina händer är en skön känsla...

    SvaraRadera
  8. MVG...protokorm...låter som nåt gormigt???
    Imorgon får du hålla i hatten....jag är på G!

    SvaraRadera
  9. Cici, jag har just lärt mig att kopiera in det.
    Startmeny,program,tillbehör,systemverktyg, teckenuppsättning. Markera och kopiera in. Jag sätter dit det bara för att markera att det är mina ord och att jag står för det jag skrivit.

    SvaraRadera
  10. BL. ha, ha du är då för kul. Bokbindare, ja varför inte det låter intressant.

    SvaraRadera
  11. Red, att skapa i snö är en svår konst, om man ska forma till det lika vackert som naturen själv vill säga.
    Dessutom är det en jobbig syssla.
    Då är det lättare att sy...

    SvaraRadera
  12. Ja så är det att vara kreativ, en ständig kamp:-)

    Harriet

    SvaraRadera
  13. Skaparanda finns inte i mina gener. Jag försökte mig på att måla porslin i yngre dar. Jag var självkritisk och slutade.
    Sagoberättelser skrev jag när pojkarana var små, det fanns inte en sådan uppsjö av berättelser som det är idag.
    Vad härligt att ha sådana gåvor som du - att kunna välja vad som känns bra just nu.
    Lycka till vid symaskinen.
    Ha en trevlig helg,
    Viola

    SvaraRadera
  14. Känner igen mig i mycket av det du säger. Må bara ge efter för skaparandan när det faller på och inte försöka pressa fram något som inte är färdigt, så att säga. Det är som att vänta barn :-)

    Kram till dig!

    SvaraRadera
  15. Tack till både Polargrevinnan och Pennelina...ni är så fina!

    SvaraRadera